Vill komma bort!

Turkosblått....

Just nu vill jag bara fly bort från allt, till värmen eller gärna hem till Norrköping.
Allt känns så tungt och jobbigt och dessa tankar gör mig tokig.
Hur länge ska det göra så här ont och det värsta är att jag vill inte gå framåt, jag vill ha det som jag hade för en månad sedan. Jag vill inte glömma bort dig och gå vidare, herregud det går bara inte :(

Hittade denna bild från Kreta där vi var för snart två år sedan och vilken härlig resa vi hade tillsammans, åhhh varför kunde det bli så här. Har jag varit så blind och självupptagen....nej jag tycker inte det. Jag har gjort allt för att det skulle bli så bra som möjligt men du förstod nog inte riktigt hur mycket jag ville ha dig, för mycket missförstånd hela tiden och du pratar inte. Varför kunde du inte prata med mig??
Jag brottas med min huvudvärk där ena halvan av huvudet är så ont så ont och nu tog jag den sista tabletten, skulle ha köpt nya när jag åkte hem från jobbet men det glömde jag helt bort :(

Ligger här i soffan med två små söta hundar bredvid mig, kärlek och värme ♥
Kram alla fina

MASSVIS med KRAMAR <3

Blev din make avundsjuk på hundarna? en tanke som slog mig.

Det hade varit underbart att få bada och vara i värme med solen som strålar och kroppen blir arm och förhoppningsviss lindras värk. Jag har aldrig varit på en sådan resa maken ville aldrig åka på solresa,det känns konstigt.

Hur är din lägenhet är det öppen planlösning?

Anonym:

Jag har faktiskt frågat om hundarna men han säger att så var det aldrig??

Min lägenhet har en öppen planlösning, riktigt fin men det saknas något och jag vet inte när jag kommer att trivas här!!



Kramen

Jag glömde skriva mitt namn.Då är det säkert ett beslut som växt fram under en tid och nu var den mogen tyvärr.Har du många vänner och bekanta och släktingar i Norrköping bor dina söner där eller är de ute och reser i världen? Vad jag förstår flytta du till skåneregionen pg av att ex makens arbete,

Gå på din magkänsla,men var rädd om din anställning.Kan du inte söka och kontakta ett antal arbetsgivare och se om du får napp på något jobb ,(det går inte med en gång säkert) Det är lättare att få ett nytt jobb om man har en nuvarande anställning. Gör en plan över tänkbara arbetsgivare som finns och ett dagsaktuellt CV,När du känner att din magkänsla säger att jag vill återvända ,ta en dag åk dit lämna över personligt och sök upp utan att de sökt personal.Om du har dessa tankar försök undvika att samla på dig mer saker och var finns boende som skulle funka där? Sist men inte minst du är ju inte riktigt ensam utan de små hundarna hur löser du det med de. Ibland när det blir så mycket på en gång ,söka nya arbeten kan man alltid göra för att dels testa hur möjligheterna ser ut,man kan också tacka nej om man skulle erbjudas en anställning som inte känns bra. Men det är bara en erfarenhet att komma på anställningsintervju idag. Du kanske har personliga kontakter fråga dem.

Man skall ju alltid väga för och emot men försök inte älta saker så man fastnar livet är förkort till det. En sak jag har funderat på skulle du kunna bredvid en anställning om den inte var på heltid, kunna ha en F-skatt ,du är ju ortroligt duktig på mat,foto,jag har för mig att du skulle vilja jobba i butik.Ofta behöver de timvikarier det kan ju vara ett komplement. Arbete öppnar upp många möjligheter och kontakter på sikt något vi tjejer ofta inte tänker på.

För min egen del är det stiljte,men det kommer bli mycket under våren,sommaren. Men det är tufft att bo kvar innan allt är bodelat.Men jag har fattat en del beslut för min del att jag flyttar från samhället till centralorten ,men jag måste se vilken ekonomisk grund jag kommer att ha och stå på. (känns som när man var ung och skulle sätta bo haha)När jag funderade härom dagen tänkte på alla man umgicks med har vi väldigt många par som gått skilda vägar, även vet jag att på min mans jobb har gjort det jag tror det påverkar och känns det inte hundra, man vill göra något annat och man kanske känner att man inte har så många år kvar som man är aktiv man orkar inte tjafsa om saker och man kanske vill ha det lite enklare med boendet och njuta av att åka MC.Helt enkelt göra de saker som den vill,så uppfattar jag det här,sen om det finns någon annan bredvid vet jag inte och jag struntar i det. Jag känner att jag får göra så bra som möjligt åt mig själv och att en god relation fungera med våra vuxna barn så vi kan träffas alla ihopa vid olika sammankomster utan det blir jobbigt för alla runt omkring. Man blir ju en egen individ nu på något sätt.Givetviss tråkigt ,men samtidigt öppnar det upp nya möjligheter och tid och rutiner.Det finns många i samma situation idag läste att det var 20 ooo som gick skilda vägar förra året.Samt att flera skulle vilja med har inte råd.Ha det bra kram Eva

Hejsan =) Jag hamnadepå din blogg genom enannan för några veckor sedan..hade tänkt skriva något uppmuntrande till dej..men svårt att veta vad ohur..sitter själv i din sits..skillnaden är att jag inte hittat någon lämplig bostad vilket är väldigt frustrerande..har bott hela mitt vuxna liv i egen villa o bara det att veta att man ska bo i läg är en omställning..Mycket bra skrivet av Eva..hon fick verkligen med allt..som det är i denna situationen du (och jag) är i...det hjälper inte att stå o stampa o önska att man kunde försvinna ett tag o komma tillbaka när allt är bra igen..Nej tjejen..ett råd..kavla uppärmarna o ta tag i situationen som den är...tillåt dej att gråta skrika svära hata..ja allt..men fastna inte i det..kan låta hårt o känslolöst men det är faktiskt den krassa sanningen...Vi tjejer klarar mer än vi tror o så småningom upptäcker vi att livet faktiskt kan va riktigt gott som singel..(ett tag i alla fall hahaha)Många kramar till dej Gittan