Stenmur i blåsippeskogen....

Idag tog jag en härlig sovmorgon ända till tio efter att ha sovit oroligt hela natten.
Nu är det bestämt....min lilla mormor ska sänkas ner i det stora kalla svarta hålet och för mig är det blotta förskräckelsen :((
Jag vet att det bara är hennes kropp men jag kommer i lång tid tänka på hur hennes kroppen förändras därnere.
Jag vet ju också att hon var lite mörkrädd och frusen av sig, hade hellre sett henne i minneslunden med solen skinande på sig och alla de vackra blommor som alltid finns omkring.
Nu är det som det är och det är bara att ladda för denna dag men ärligt talat vet jag inte hur det ska gå till och jag är livrädd för att bryta ihop helt.

Jag vet att man inte vill prata om döden men snälla gör det och bestäm hur ni vill ha det den dagen det skulle hända. Att bestämma något som man inte vet måste kännas fruktansvärt och hade jag vetat att detta var vad mormor hade velat så hade jag mått mycket bättre nu.

En arbetskamrats pappa dog hastigt och lustigt av en hjärtinfarkt häromdagen, nyss pensionär!!
Mamma berättade att en jobbarkompis till henne mist även hon häromdagen två vänner som inte ens fyllt 60 år, hastigt!!!
Ja det kan hända närsomhelst och det är så fruktansvärt att det går så långt ner i åldrarna...att få leva tills man är 75 år är inte längre en självklarhet. Min mormor skulle ha fyllt 90 år i december i år, tänk att få leva så länge och vara så pigg som hon varit :)
Hoppas att du har det bra där du är nu och att du funnit frid....jag tänker på dig hela dagarna.

Lite sorgliga ord denna lördag men tyvärr nödvändigt och jag mår mycket bättre av att få skriva av mig mina känslor.
Önskar er en skön lördag och hoppas solen skiner på er idag.

Kramen