Glädjen som försvann

Blåklocka så här på höstkanten....

Ja glädjen kan fort ta slut, dessa energitjuvar finns överallt :o(
Gråtande har jag kämpat hem till Skåne, en jobbig resa då jag var riktigt trött och fick stanna ett flertal gånger för att inte somna. Väl hemma möttes jag av en ilsken citron till man för att jag väckte honom eller vad????
Ibland är livet alldeles för kompliserat men jag ska inte låta mig knäckas av detta utan jag är nog på fötter snart igen ;o)

Ligger här i sängen och läser tidningen Sköna Hem som kommit under tiden jag varit borta, äter även lite glass och bättrar på fettvalkarna som någon där hemma talade snällt om för mig hade ökat över sommaren.
Nog om detta, ni ska inte behöva höra mitt gnällande ;o)

Hoppas ni har en härlig dag och njuuuuuter av livet
Kramen

Vissa dagar är verkligen bara skit. Hade en själv nyligen och kände mig fruktansvärt inkompetent, otillräcklig och ensam. På kvällen kunde jag inte hålla tillbaka tårarna längre men det var nog bra tror jag. Att bryta ihop och gå vidare är mitt sätt att hantera det och jag mår oftast bättre efteråt. Hoppas att du också gör det snart! Kram!

Låt inte någon sur citron eller ett par extra fettvalkar knäcka dig. På måndag vänder det igen efter jobbmötet ska du se. Hur gick det med lägenheten på Haga?

Kram

Gunilla:

Jo lägenheten är vår, hoppas bara att banken går med på ett lån på måndag ;o) Sonen är lycklig och planerar för lite renovering och möbler... :o)



Kramen

tack