Påskveckan!
Mina ägg i köket....
Ja då var det snart påsk, detta är ingen helg som jag/vi firar så stort.
Jag har lite ris med fjädrar och ägg och sedan kanske det blir lite påskmat en av dagarna.
Idag bjöd jag på påsklunch till mina barn på förskolan och de tackade så gulligt och sa att det var så gott.
Värmande och extra mycket idag då allt bara brakade samman på jobbet, visste ett tag inte hur jag skulle steka mina köttbullar i stekpannan på spisen. Fick liksom inte ihop någonting och tårarna rann, det slutade med att jag fick gå hem.
Tror att denna värk, oro och stress över operation och allt har satt sina spår.
Var hos läkaren igår och nu har ju värken och domningarna flyttat på sig och sitter inte längre kvar i den onda ischiasnerven så nu kan ingen operation göras för man tror att diskbråcket har läkt. Varför jag nu har så ont på mina anda ställen kunde denna läkare inte hjälpa mig med så nu är jag tillbaka på ruta ett.
Ska tillbaka till min husläkare för att kolla upp om det kan vara Fibromylagi eller reumatiskt som brutit under min långa tid med värk. Stress kan ju också orsaka dessa symtom.
Kanske inte så lustigt att kroppen till slut lägger av, behöver nu lugn och ro känner jag.
Kram och godnatt
Våren är här!
Vårbukett....
Äntligen så är nog våren här, vi har haft en riktigt solig och fin helg här i Norrköping.
Plockade en liten bukett med snödroppar, vintergäck och krokus igår.
Ja det är ganska så tyst här på bloggen men jag ska försöka komma igång att skriva lite.
Här är allt som vanligt och jag brottas fortfarande med mitt onda diskbråck. Jag har i veckan varit och gjort en ny röntgen för att dom hittade något annat som dom ville kolla upp i ryggen och nu på tisdag ska jag träffa läkaren igen. Jag har gått hos min sjukgymnast nu i två veckor men han vill inte fortsätta någon behandling med mig då jag har förvärrat mitt onda med domnande fötter och vader. Är så ledsen och vet inte vad jag ska göra. Alla människor råder mig till det ena och andra och jag vet varken ut eller in.
Jag kämpar varje dag med att klara av mitt jobb fast tårarna är nära varje dag, jag har så ont och jag är helt slut efter halva dagen på jobbet. Läkaren säger att det är bra att jag håller igång och träna ska jag göra också säger han....ja det har blivit ett moment 22 :(
Kroppen tar stryk och jag har numera domningar i det andra benet och plus båda armar och händer också. Sjukgymnasten tror att jag kommit in i en stress och kroppen reagerar negativt på det.
Det är verkligen svårt att hitta glädjen och motivationen fast sommaren närmar sig, jag är rädd, trött och verkligen förvirrad.
Denna vecka blir kort då jag ska ha semester på tisdag när jag ska till läkaren i Linköping och dessutom är det påskvecka och man är ledig på fredag, passar mig perfekt då jag har det lite kämpigt just nu.
På återseende och många kramar ♥