Ensam!

Havet...

Sitter här i min ensamhet och det är så hemskt, längtar så fruktansvärt efter maken.
Så hemskt att komma hem till ett tomt hem, ingen att prata med och ingen att laga mat till.
Vem ska man nu berätta om dagen för, ingen som lyssnar och stöttar. Önskar att du kunde inse att vi inte hade det så illa ändå och att jag var en ganska bra hustru, att du kunde komma och bo här ett par dagar, vi kanske skulle vara särbo. Åhhhh vad jag saknar dig ♥

Vet verkligen inte hur jag ska överleva detta, smärtan är så stor och mitt huvud känns som det ska gå i tusen bitar :(
Knaprar huvudvärkstabletter men inga hjälper, det känns som någon hugger en kniv i huvudet....
Tårarna fortsätter att rinna och det blir ju inte bättre av det, kan inte se ett liv utan dig utan bara det vi hade tillsammans. Det som jag nu saknar så fruktansvärt!!!

Kramen

STORA KRAMAR! <3

Önskar jag kunde göra eller säga något som hjälper..

Du finns i mina tankar hela tiden.



Kram

Kram! <3

Tänker också på dig♥!!

Stor kraam/Anette

Usch...det gör mig så ont att läsa om hur du mår!

Du ska inte må sådär dåligt!!

Nu tar du en vinflaska med dig och kommer hem till mig. Så snackar vi en massa och skiter i resten!! Fredag?



Kramar!!!

Oftas går vi där och lagar maten,fixar för andra och missar att mannen förlänge sedan bestämt sig att det här förhållandet vill han inte fortsätta med.man är helt oförberedd.

Det är tufft när detta händer efter barnen blivit vuxna och flyttat och inget man räknat med.Livet blir inte som man tänker sig ibland, det lever sitt eget liv och en får välja med glädje de dagar man får vara del av livet även om det är svårt ibland.

Boka en tid med en kurator för din egen skull men även för dina söner skull dom blir ju också påverkade att ha en mamma som mår så dåligt.

kramar från Eva glöm inte nu ta vara på din vän cecce erbjudande!

Susanne vännen:

Det gör ont att läsa hur dåligt du mår.

Kan jag göra något ?

Du vet var jag finns.

Kramar till dig